Milton Jordansson Pinto (MJP): Ett av de mest övergripande temana i ert arbete som blablabor är radion, som i grund och botten kan vara många saker: ett föremål; en sändare av ljud, musik och information; ett verktyg för kommunikation inom ett samhälle. Vad var det som gjorde att ni drogs till radion som ett verktyg för ert konstnärliga uttryck?
blablabor (BBB): på nittiotalet var fri radio ett nytt territorium. den tredje kategorin vid sidan av public service och kommersiell radio; för oss ett oväntat experimentfält för radiokonst. det var här blablabor startade 2000. blablabor gillade det vardagliga, det vanliga, det subversiva, det flyktiga, flerspråkigheten, informationsprogrammen för minoriteter. År 2000 placerade blablabor sitt legendariska sjuspråkiga radioverk ’ungefähre’ i denna miljö.
MJP: I era verks kompositioner finns det alltid en medvetenhet om ordens fonetiska strukturer som tycks påverka och ibland styra slutresultatet. Det får mig att tänka på uttalandet som ni har publicerat på er webbplats: ”musik är vårt modersmål”. Fonetiken, det talade språket, blir ofta det som främst relateras till språkets musikalitet, men i flera av era verk pågår även en utforskning av betydelsen av de ord ni använder. Vilken roll skulle ni säga att semantiken spelar i ert musikaliskt grundande språk?
BBB: språket belyses i alla sina aspekter. språk är ljud och rytm, men också struktur: antal bokstäver, antal fonem, antal stavelser i ett ord. men också betydelse eller betydelsens oklarhet och ordens ursprung, samt ords placering i en meningsbyggnad.
vi översätter ofta ord tillsammans med människor som har ett annat modersmål, ofta långt från tyskan. på så sätt skapar vi ett enormt rikt ordförråd både musikaliskt och semantiskt. detta samarbete resulterar oftast i bilder som fungerar som kompositionsskisser.
MJP: Är det möjligt, eller till och med nödvändigt, för er att skilja musik från radio- eller ljudkonst?
BBB: instrumenten ackompanjerar inte texterna utan översätter det talade textmaterialet till musik och uppmärksammar bara den talade melodin och inte innebörden. så allt är en enda sak. ett helt radiospel blir till av ett ord; vecklas ut.
vi gör ingen skillnad mellan musik, radiospel, radio/ljudkonst. för oss är verken ett konglomerat av allt.
radiokonsten fokuseras framför allt i våra föreställningar, där vi vidareutvecklar radiopjäserna radiofoniskt, där det återigen handlar om att sända och ta emot. om de små sändarnas egenheter, om radioapparaternas klanger och egenheter.
MJP: Idag skulle det möjligtvis kunna sägas att flera av de funktioner som radion tidigare fyllde i människors vardag, delvis överförts till andra mer moderna medier. Ni berör detta ämne i verk som ”radio_anja”, där ni använder Instagram som en plattform för en fiktiv influencer att distribuera radiokonst. I en introduktion till verket hävdar ni att ett Instagram-radioteater fungerar annorlunda än vanlig radioteater. Vilken effekt skulle ni säga att dessa digitala plattformar har på radiokonsten?
BBB: blablabor gillar det pixelerade, det snabba, det obrutna, det spontana, det kortlivade. Att arbeta med korta radiopjäser är väldigt annorlunda, 1 idé för 1 stycke, när man arbetar med fyrtio personer (’radio_anja’, ’hörspiel-hackning’)[1] är inte alla stycken lika bra. Kvantitet, kontinuitet, närvaro, mångfald, radie för påverkaren är viktigt.
det är först när vi översätter detta tillbaka till radiomediet som vi inser att tillvägagångssättet på instagram och liknande är helt annorlunda. det är helt annorlunda än att producera 50-minuters radiopjäser för radio.
MJP: Den samling av era verk som vi har publicerat på Radioarts webbplats är alla kürzhörstücken, kortare ljudstycken som inte är längre än 6:30 minuter. Vad tycker ni att det korta formatet kan erbjuda konstnärligt i kontrast till det längre formatet?
BBB: kortheten motsvarar våra liv idag. ingen lyssnar ändå på mer än sex och en halv minut.
och: det korta formatet ger oss möjlighet att breda ut ett enda ord, gräva fram det, översätta det till rum, till tid, till ljud.
å andra sidan gillar vi också att producera långa stycken, där det underhållande och anekdotiska får ge vika för ytan, skapandes ett slags ”land art” av ord och ljud.
MJP: Den sista delen av denna sommarserie samlar verk från ”senda da las linguas”, en ljudvandring som ni gjorde i samarbete med Gianna Olinda Cadonau, baserad på geografiska namn från området Val Müstair i Schweiz. I verken arbetar ni med den romanska dialekten Jauer, som nästan uteslutande talas av människor i det området, och som områdets geografiska namn har sitt ursprung i. Precis som ni i andra verk öppnar upp och utforskar språket, gör ni i ”senda da las linguas” något liknande fast med ett fysiskt utrymme, genom ett språk. Hur arbetade ni med förhållandet mellan namnen på de geografiska platserna och de geografiska platserna i sig, när ni skapade ljudstyckena?
BBB: ljudvandringen fortsätter, i minst tio år kan du lyssna på det lokala musikstycket på jauer och tyska via qr-kod på motsvarande platser med namnen på fälten. platserna har inspirerat oss, bänkarna som möjliga qr-kodsbärare, också utsikten över berg, ängar, blommor. namnen inspirerade oss, deras berättelser och händelserna när vi vandrade genom detta landskap. det var kaniner som lekte, ett rådjur födde på en klippt äng, bilar störde oss i ett smalt pass i sta maria, det var varmt på sommaren och den tidigare skidliftens rutt vandrades.
allt detta spelades in och undersöktes vidare hemma, sammanfattades till textmaterial som röster och instrument sedan gav liv åt.
ljudet och rytmen i det talade idiomet jauer och instrumenten och musikerna, som inte bara är hemma i improvisation utan också i kantonal folkmusik, spelade en nyckelroll.
MJP: Slutligen, i både ert senaste ljudstycke”hörspiel”, och i den samling av stycken som är knutna till ”radio”, finns det ett fokus på radion och radiokonstens framtid. Baserat på det arbete ni gjort med dessa verk, hur ser ni på framtiden för radio och radiokonst?
BBB: radio är ett gammalt medium. men gamla medier försvinner aldrig helt. det sker tyngdpunktsförskjutningar. det sker förändringar. och dessa förändringar i mediesammanhanget intresserar blablabor; utmanar, inspirerar.
blablabor är också beredd att dyka ner i den radiofoniska underjorden. att dyka upp överraskande här och där, att ge eko. att visa nya ord och ljud med hjälp av nya, tillfälliga frekvenser.
—
Länkar:
[1] Såväl ’radio_anja’ som ’hörspiel-hacking’ är samarbeten med andra konstnärer. Mer info om dessa stycken på blablabor.ch
Comments